Vår i bokhylleformat och lilla trädgårdsmästaren

Lite vår i miniformat som får plats i bokhyllan......

Doftviolerna har spridit sig i gräsmattan så att när man går där så doftar det ljuvligt,
och Lönnen blommar.
Då man sitter vid köksfönstret och tittar ut så ser man det lila på marken i kombination med det limegröna ovanför. Så vackert!

Det bor en liten trädgårdsmästare i sonen.

I dag är jag hemma för vård av barn. Hosta, snuva och feber. Stackarn! Men tidigare i veckan var lilleman så flitig och hjälpte mig i växthuset. Jag fick inte gå dit utan honom.




Jorden i drivbänkarna skulle bytas ut och den jorden var som ett svart stoft, totalt pulveriserat. Jag hade den stora skottkärran och Jordan hade sin lilla. Sen när vi öste ut med hinkar så skulle han ha sin lilla då jag hade den stora. Och han kämpade på. Det var så härligt att efteråt få fylla upp med ny mylla och gödsel. Och han ville sätta igång genast med att skola om tomat- och gurkplantorna. I år har jag faktiskt köpt gurkplantor, men frösått tomaterna.


Vårat växthus är ett kallväxthus, men det ligger vägg i väg med stallet så delen närmast stallet brukar vara varmare. Där närmast mot den södra väggen har jag valt att ställa drivbänken.
" Förskolan"

Orientvallmon och Blodamaranten har börjat att ta sig ordentligt, var lite orolig att det skulle vara för kallt fastän jag har täckt den med bubbelplast och extra fiberduk på nätterna

Hänglobelian / kantlobelian har även den kommit igång ordentligt fastän det är lite tunnare i vissa krukor.

Petunian och Lejongapen sådde jag lite senare så de har inte blivit så kraftiga.


Och så min Löjtnansthjärta 'dicentra spectabilis' har blomknoppar....




För var dag som går så ser jag växthuset med nya ögon och fylls med lycka, och tänker på vad jag har gått miste om under dessa år som det "bara fanns" och det blev en konstgjord andning för att hålla växterna vid liv. Och förra sommaren orkade jag inte sätta min fot där för jag klarade inte av det dåliga samvetet.

Så det är en sådan lycka att få starta om igen i vår med växthuset och trädgården. Och fyllas av energi för var dag som man ser hur det växer och frodas och allt tar form.
Det är en svår balansgång, att det som kan vara en lisa för själen, även kan bli en stor belastning.
Men när man väl är tillräckligt stark för att orka ta tag i det så blir det en rehabilitering för kroppen och hjälper till i läkeprocessen av själen.

♥

Och nu när solen börjar att värma upp det på morgonen är det helt underbart att gå in och sätta sig där och dricka sitt morgonkaffe.


Kram
Pella