söndag 30 oktober 2011

Att få stanna upp...


Det gick i ett igår. Späckat schema, varenda minut var schemalagd. Men jag lyckades hålla tidschemat hela dagen, Konstant omgiven av en tät dimma.Och när jag skulle ut och hämta sonen hos R som var på hundträning så passerade jag Snogeholms strövområde och var tvungen att stanna till för att ta lite bilder.



När jag stod där och såg svanparet sakta glida över en nästan spegelblank yta, som lätt krusades, så kände jag min stress släppa. Tillät mig själv att stå där i några minuter utan att behöva ha dåligt samvete. Allting var så tyst omkring mig dämpat av dimman. Det var så rofyllt att se dem sakta glida iväg..


fastän vi har barn i huset så firar vi inte Halloween, 
men lite pyntning med pumpor har det blivit.
Och jag vill passa på att önska er en trevlig Halloween, oavsett om ni firar den eller ej.


Kram
Pella


fredag 28 oktober 2011

Sida vid sida...


...växte dessa späda Fänrikshjärtan då de blommade i somras...


Vill du se fler inlägg på temat "sida vid sida" så kan du kika in hos Katarina


Önskar er en fin helg.

Kram
Pella

söndag 23 oktober 2011

Jag lyckades...


...med att odla fram några egna pumpor i år, så lite kul var det att få höstpynta i "lövkorgen" som traditionen bjuder. 
Gräsmattan är klippt av mannen, förhoppningsvis för sista gången för i år. Så pumporna kan få ligga på marken. Om inte hundarna nu ser det som roliga leksaker.....som traditionen bjuder. 
Det är ungefär som julbocken i Gävle, få se om de överlever förstörelse i år :)

Och hösten har intagit fågelbadet, fast det är ju knappast badväder...



Kram
Pella

fredag 21 oktober 2011

Sakta dalar de ner....


bladen från persikoträdet. 
Hösten har även kommit till växthuset. Vindruvorna är vackert blå/lila och de vita druvorna har fått sin sötma. Alla krukorna som mellanlandade i växthuset ska nu in till vinterförvaring.
Agapanthus, olivträdet, chiliplantorna och pellisarna ska bli omhändertagna nu till helgen innan frosten intar växthuset. Ska bli mysigt att få bädda ner dem inför vintersömnen...



Nu har jag även en fotoblogg där jag lägger in bilder utan kategori
Klicka på bilden för att komma till bloggen


Kram
Pella

tisdag 18 oktober 2011

Som en scen ur svansjön....


Hortensiorna har gjort sorti likt ballerinor i Svansjön, I baletten är det en scen där svanarna dansar på sjön i dimman. Scenen börjar med att dimman ligger över scengolvet, och ur dimman reser sig svanarna.Så kändes det när jag kom ut på morgonen då dimman låg tät över trädgården och jag fick se Hortensiorna... vackert!


Frosten hade lagt sitt täcke över bladen på fingerborgsblomman, som aldrig kom i blom...


...det nästan så att man hör musikstycket i huvudet när man ser det.


Kram
Pella

söndag 16 oktober 2011

Lite sorgligt...


Rosenskäran har inte satt några knoppar under sommaren men när brittsommarvärmen kom så vaknade den till liv. Och den var äntligen på väg att börja blomma, full av knoppar. En blomma lyckades slå ut. Men nu så tog frosten knopparna i sitt järngrepp.


En vacker kall morgon med dimma och minusgrader,
jag får njuta av det istället...




  Ha det gott!

Kram
Pella

fredag 14 oktober 2011

Som ett brev på posten....



kommer frosten när det är fullmåne.
Och det har faktiskt varit helt okej att vara förberedd.
Jag bar in i god tid innan alla krukade blommor i växthuset,
som en mellanstation inför vinterförvaringen.


Men Rudbeckiorna som blommar som mest just nu i sina krukor har fått stå ute.
Och i morse var de riktigt frostnupna.
Sonen sa 'mamma i dag kommer vintern'




Ha en fin helg!

Kram
Pella



måndag 10 oktober 2011

Att utmana mig själv...


( klicka på bilden för att få den större )

När jag var i Ronneby så känner jag att jag fick till den där bilden med pirr i magen-känsla,
dvs att jag lyckades fånga ögonblicket som sprider sig som en värme i hela kroppen och hjärtat slår snabbare. Man vill skynda sig för att fånga ögonblicket innan det försvinner, men man får inte stressa för då tappar man fokus. Jag satt på en sten och väntade på ljusets förändring och jag njöt av varje sekund.

Har fått positiva reaktioner på den bilden, så nu har jag utmanat mig själv.... eller kanske tagit mod till mig och skickat in den till Metro Photo Challenger.
En stor... jättestor fototävling som Metro anordnar, och där tävlar jag med den i kategorin 'Moments of my life'

Och i kategorin 'imagination' med denna bilden med namnet:
Don´t worry, be happy



Där får folk gilla bilderna, och ju fler gilla man får, ju mer ökar chanserna för att man ska vinna "folkets röst" Därefter plockas de fem bilderna med flest röster ut och får tävla internationellt.

Bilderna och några fler bidrag från mig i andra kategorier finns här: http://metrophotochallenge.com/se2011/users/profile/133563

****


Någonting annat som också är såååå otroligt kul är att jag vann en utlottning ( vinner sällan) på filmen:

Och det var Ingela med bloggen Hållplats Åhus som hade utlottning.
Tack Ingela :) Ska bli spännande att se den.

Ha det gott ♥

Kram
Pella

fredag 7 oktober 2011

Skönheten och odjuret på Möllebacken...

I dag är det fredagstema "Skönheten och odjuret" på Blooming Friday.
När vädret har varit så varierande under en tid har jag valt att göra en tolkning av det.

________________________________



Den skönhet man möts av i öst när solen går upp och morgonrodnaden färgar himlen gyllengul..



Orosmolnen i väster då odjuret i form av åska och regn tornar upp sig...



Men så vackert detta ändå kan bli när de tu finner kärleken...








Vill du se fler tolkningar av "Skönheten och odjuret" så kan du gå in på Bloooming Friday

Önskar er en fin helg

Kram
Pella

torsdag 6 oktober 2011

Bättre sent än aldrig...


Nu äntligen har mina Rudbeckior börjat att blomma, de gillade inte alls regnet och vätan.
Och Alunroten blommar fortfarande.
Tycker att de står sig fint ihop, och vacker höstfägring med sina färger i rabatten utanför växthuset. Norrsidan på växthuset är klätt med eternit, men så har det ju också några år på nacken. Fast när man ser de färgstarka blommorna mot det gråa så får det ändå en viss charm.

Kram
Pella

måndag 3 oktober 2011

Ett salt inlägg...


När jag står och blickar ut från vår gård och får uppleva sådan sonedgångar som denna i väster kommer jag att tänka på Australien och Ayers rock.

Australien, så som Nya Zeland har alltid lockat mig. Ännu mer efter att jag läste boken Budskap från andra sidan av Marlo Morgan som handlar om en kvinna som vandrar med Aboriginerna i fyra månader, och får leva i deras kultur. Hur hon får ta del av denna urgamla stams kulturarv.

(Bild lånad från nätet)


Och nu har jag fått chansen att......

neeeej, inte resa till Australien men kanske få ta del av deras urgamla natur.
Det finns ett flingsalt från Werners på marknaden som kommer från Australien.

Saltet är utvunnet ur tusenåriga underjordiska saltvattensbäddar. Salthalten har med hjälp av tidens och naturens varsamma hand sakta koncentrerats och är fritt från de föroreningar som annars är vanliga i havsvatten.
För jag har många gånger funderat på miljöpåverkan på saltet, dvs slaggprodukter av föroreningar som finns i havet, hur mycket hamnar i saltet? och det som finns i underjorden är ju bättre skyddat.

Ur miljösynpunkt är det väldigt positivt för tidigare konstbevattnades fruktodlingar kring Pyramid Hills med vatten från Murray River. Följden blev att floden torkade ut, den salta grundvattennivån steg och jordmånen förstördes. Men tack vare utvinningen av flingsalt sjunker saltvattennivån och växtligheten kan åter utbreda sig i området.

Och petig som jag är när det gäller flingsalt, ska man lätt kunna trycka sönder det med fingertopparna, och det får gärna smälta och så får det inte vara för skarpt.
Och har jag förstått rätt så ska detta saltet vara så som jag vill att det ska vara.

Verkar spännande och är nyfiken på hur det är att ha i matlagning och brödbaket....



Så.............

Nu har jag anmält mig som testpilot för Werners Flingsalt på Smartson,
och kanske får ta en "gourmetflygtur" till Australien via smaklökarna :)

Kika in här så får du veta mer om hur man blir testpilot
http://smartsontestpilot.se/wernersflingsalt/bli-testpilot/


Kram
Pella

söndag 2 oktober 2011

Camouflage räddar, eller?.....

Morgnarna är helt otroliga med dimma tjock som mannagrynsgröt. När man går ut så är man omsluten av det och allt är tyst. känns nästan som om man är ensammast i heeeela världen.
Men det är vi inte....

Går ner mot hagen och överraskar hästarna. Min gamle sträcker på sig och tittar nyfiket. Lugnar ner sig när han får syn på mig i dimman. Verkar lite spänd ändå. Kan det vara något annat som lurar i bakgrunden?

När solen väl börjar bryta sig fram genom dimman passar vår katt på att sola sig på det tröskade fältet. Man ser henne knappt då hon smälter in med sina färger.



Hon håller sig gärna runt mig. Är sällskapssjuk. men det är inte så konstigt för hon är den enda stallkatten som vi har. Med tanke på att vi bor på en stor gård så hade vi tidigare ett flertal katter. En efter en försvann de spårlöst, och nu är det endast Milla och den ofrivilliga innekatten Cookie kvar.
Cookie får absolut inte gå ut då hon har kattungar.


Nu har vi upptäckt att det finns räv och det är ett flertal. Spåren är tydliga och när jag talade med grannen för ett tag sedan så visade sig att även de har blivit av med katter. Och de i sin tur hade hört av en annan granne att det fanns ett 10-tal rävar en liten bit bort.

Milla är livrädd för hundar och är trefärgad, har alltid tagit sina rundor på kvällarna, men nu så kommer hon gärna hem vid mörkrets inbrott. Och jag tror att det (peppar, peppar) som håller henne vid liv. Och våra myskankor som inte ville gå in på kvällarna, går gärna in med hönsen strax innan skymning.


Det skar i hjärtat när jag hörde grannen kalla på sin lilla katt här om morgonen då katten inte hade kommit hem på kvällen, för jag vet hur det känns när man står och kallar och hoppas att räven inte har tagit dem....



Moder natur kan vara hård ibland....


Kram
Pella