onsdag 12 maj 2010

Det måste bo en trädkramare i mig

I dag blir det ett inlägg med mycket bilder.
Men jag måste få visa våra underbara bokar som vi har på gården.

Dagens väder har varit lite dramatiskt.
Jag gick ut för att ta lite bilder på våra bokträd då det hade hade regnat och var uppehåll under tiden kom det en åsksmäll och det blev riktigt rått och mörkt.
Senare på nu kvällen kom dimman och mystiken infinner sig.


När jag var liten så älskade jag att klättra i träd, så högt upp jag kunde.


I dag väljer jag att känna marken under fötterna då jag har drabbats av höjdskräck på senare år.


Vi har fem stycken bokar som är imponerade.


Gården är från slutet av 1800-talet och förmodligen träden också.


Stammarna på vissa är så tjocka att man når inte runt.

Då jag ser på stammarna så kommer jag att tänka på elefantben.




När jag skulle ta bilden ovanför, så såg jag i ögonvrån till vänster att det hängde en....

Undrar hur länge den har hängt där?


Jag läste i en bok om boken...... eh! Att fina exemplar når en höjd av mellan 30 och 45 meter och att de raka stammarna bär upp en rundad, vitt utbredd krona.


Våra måste vara ypperliga exemplar

Ha en trevlig helg.
Pella

12 kommentarer:

  1. Så härliga bilder. Jag har också alltid älskat träd. De är vackra alla årstider.
    Tur att du håller dig på marken nu för tiden.
    Önskar dig en fin kväll
    KRAM

    SvaraRadera
  2. Hej

    Så kul att läsa om dina bokar och följa med i dina funderingar runt träden. Bara tänk vilket liv de har varit med om. Tänk om de kunde berätta... om vi lyssnar riktigt noga kan de kanske de. Viskar de inte i vinden... kanske om vi skärper våra sinnen...

    Godnatt kram Ingela

    SvaraRadera
  3. Såå fina foton av dina bokar, dimman ger en extra känsla av mystik och ihop med dina funderingar så är man nästan där ;))
    Märkligt det där med höjdrädslan som kommer med åren, likadant här och jag har hört så många säga samma sak - man kan undra vad det beror på?
    Ha en riktigt härlig långhelg!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Riktigt härligt, Lövestad är så mysigt. Gillar Ö-len skarpt, hälsar Krstd-bönan :)

    SvaraRadera
  5. Finns det något vackrare än en skog av nyutslagna bokar om våren?!

    Ha en fin långhelg!

    Rebecca

    SvaraRadera
  6. Härligt! så vackert ,Bokar är bara så magiska !
    Att få vandra i en bok skog är en ynnest!

    SvaraRadera
  7. Mmm... så underbart! Att få ha bok i sin närhet, enligt mig de vackraste träd som finns - inget går väl upp mot en bokskog?

    SvaraRadera
  8. Jag har också alltid gillat träd. Det är så roligt att se när dom skiftar färg o form efter årstid. Men det blir inte så mycket klättrande nu som när man var liten o vig..Fniss! Härliga bilder! Tack för dina alltid så rara ord inne hos mig! Må så gott! Stora Kramen till dig! Therese

    SvaraRadera
  9. Vad kul att du tittade in på min blogg! Blev glad att du gillar den!

    Det var fina trädbilder du bjuder på i dag, speciellt det första fotot med dimman. Barken liknar verkligen elefanthud när man tittar nära på bokarna.

    Vårhälsningar
    Elisabet

    SvaraRadera
  10. Oj, vilka bokar! fina! Var kul att träffa dig i verkligheten i dag. ha en skön helg/Sophia

    SvaraRadera
  11. Stackars med bilen, bilar är jobbiga, de ska ju köra, men det är nästan alltid något fel.. Vi ses säkert en annan gång./Sophia

    SvaraRadera
  12. Jag sa ju till dig att skogen gör underverk! ;)

    SvaraRadera

Tack för att Du tar dig tid och lämnar en kommentar. Det glädjer! Du som inte har någon blogg och vill göra ett inlägg välj "anonymt" i rullistan så lämnas det ett inlägg.Men skriv gärna ditt namn i kommentaren så jag vet vem som har hälsat på mig.
Kram!